Victor



Klicka på bilderna så blir de större



150209: "Vilken liten sötnos detta har visat sig vara!! När han blir trygg hos dig är han en riktig pussgurka med ett stort behov av att vara nära och gosa. Spinner och myser, stångas gärna panna mot panna och i ansiktet, ligger bredvid dig i soffan för att vara nära. Han har ett stort behov av sällskap. Han har här hos mig bott i lägenhet som ensamkatt och det är inte tillräckligt för denna kille, han behöver få springa och stimuleras mer.. Tror han skulle passa bra med möjlighet att få vara ute, kanske med en kattkompis som kemin stämmer med att busa loss med emellanåt? Han är fortfarande en försiktig kille som kommer behöva fortsatt tålamod och stöd för att finna tryggheten hos fler människor och situationer. Är idag inte bekväm med främlingar och han försöker fortfarande lära sig hur det fungerar att leva med människor. Han vill förstå och lära sig men glömmer bort sig ibland när han blir för busig och inkluderar dig i leken som sin kattkompis. Blir han då bara lugnt påmind om att vi inte leker med händer och fötter och får hjälp med att styra leken åt ett annat håll går det jättebra men tror därför att ett hem utan barn skulle vara bäst. Vi letar nu efter dig lugna, kattvana och tålmodiga person/par som vill hjälpa en oerhört rar och go misse att fortsätta utvecklas, bli trygg och få ett alldeles eget kärleksfullt hem. Det här är en oslipad diamant, en fantastiskt mysig kille som kommer att vara värd alla ansträningar och ge dig/er såå mycket kärlek tillbaka!" /Linda, jourhem

141207: "En torsdagskväll för drygt 6 veckor sen flyttade denna bedårande men oerhört rädda och försiktiga katt hem till mig. De två första veckorna kändes det inte som att jag hade katt överhuvudtaget, det enda som påminde mig om det var att maten jag ställde fram åts upp och att pottan behövde tömmas. Någon katt såg jag nästan inte alls, han låg blickstilla och tryckte bakom soffan eller under badkaret och rörde sig inte förrän jag skulle sova eller inte var hemma. Tittade jag in på hans gömställe möttes jag av en rädd blick som övervägde om det var säkert att ligga kvar eller om han skulle behöva fly. Under veckorna som följt fram till idag har framstegen kommit, några i taget.

Vi har gått från att ”blinka” åt varandra på katters vis till att han vågar ligga framme och slappna av i sin klättermöbel när jag är hemma (och dessutom har förstått att kameran som jourmatte ibland vill komma skrämmande nära med inte är så farlig).

Han följer jamandes med mig in i köket när det är matdags och vågar äta sin mat med mig alldeles bredvid. Han vågar nu även äta mat ur min hand vid matdags men där går gränsen för vad han tycker är okej i nuläget.

Vi leker försiktigt med varandra på golvet med hans bollbana eller andra leksaker men för stora rörelser från mig eller att vi bara kommer för nära varandra får honom att snabbt hoppa undan (ofta med ett svagt jamande först som för att tala om att det blir för mkt, backar jag då är det ok. Det är en pratglad kille som med sina uttrycksfulla jamanden talar om hur han känner inför olika situationer).

Jag ser en stor nyfikenhet i honom och en katt som vill vara nära men som inte törs än. Han nosar på mig men springer sen undan på betryggande avstånd och är inte redo för att bli smekt. Han är smart och man ser tydligt hur han granskar en situation för att bedöma om den är säker eller inte. Det här är alltså en försiktig och blyg kille som nog kommer behöva generöst med tid på sig för att bli trygg med människor och blomma ut i sin fulla potential, men i och med att han gjort så fina framsteg under sin tid här tvivlar jag inte på att han kommer dit med mycket tid och tålamod.

Victor är en riktig sötnos som jag som jourmatte ser fram emot att få fortsätta lära känna och bygga en relation till så att han till sist kan få en alldeles egen familj som han är så värd!" /Linda, jourhem