Hanna
Klicka på bilderna så blir de större
141225: "Hanna är nu en helt annan katt från när hon först kom in i jourhem. Hon har utvecklats till en katt som äääälskar att kela, både med andra katter och oss människor. När vi kommer till henne älskar hon att bli klappad och kliad över hela kroppen. Då spinner hon högt och kramar med tassarna. Dock har hon aldrig kommit självmant till oss. Hon är fortfarande osäker av sig. Men får hon bara en snäll klapp så mjuknar hon snabbt. Hon utvecklas mer och mer hela tiden, i små steg. Jag har börjat få bära henne och hålla henne i famnen, även om det är lite läskigt ännu. Hon gillar att ligga i sängen och kommer säkert framöver vilja få en plats där med både sin kompis och människa.
Hon har ett stort närhetsbehov och behöver verkligen en kattkompis hon får vara med. Någon hon får gosa och sova med, vara nära. Hon blir även mycket mer framåt och vågad då mot oss, när hon har en kompis i närheten. Jag hoppas att rätta kompisen åt henne finns där ute någonstans. Hon skulle bli världens lyckligaste katt!" /Josefine, tidigare kontaktperson och jourhem
140813: "Hanna gömmer sig största delen av dagen ännu, men blir en sprallig, busig och mer framåt tjej på kvälls- och nattetid.
Hon älskar enkla snören, men just nu är favoriten en blå gubbe i änden med rosa fjäderskägg! Hon kastar sig upp i luften för att fånga den,
kastar sig fram mot ens fötter efter den, kommer på hur farligt nära hon är, går undan men är framme lika snabbt igen. Hon busar även mycket
för sig själv, då är bollar roligast. Hon har börjat bli mer nyfiken på oss människor också. Ibland vill hon vara med på säkert avstånd och se vad
vad vi människor har för oss. Man får klappa lite försiktigt ibland, trots att hon får en oerhört skeptisk blick. Men hon har på senare tid även lärt
sig att våga säga ifrån med en tass när hon tycker att man är lite för fräck med handen. Man märker att hon så gärna vill vara med och kurra och
gosa när de andra katterna gör det med oss människor och det är nog bara en tidsfråga innan hon också vågar. Hon har precis upptäckt hur skönt
det är att bli kliad på halsen, med en pinne så handen inte är för nära. Hon vänjer sig mer och mer att bli rörd vid och har nog börjat förstått att när
hon är så söt och fin som hon är kan människorna inte låta bli att uppmärksamma henne!" /Josefine, kontaktperson och jourhem