Namn: Christina Åbladh, kallas "Kicki"

Född: 1949

Familj: Mina katter och vuxen son i Västervik

Bostad: Lägenhet, 3 rum och kök

Antal egna katter: 6 st: Sasse huskatt, Eloise helig birma, Issa helig birma, Jamina helig birma, Emma perser, Bonnie perser. (Sasse o Bonnie är hemlösa kattter jag själv tagit hand om.)

Antal jourhemskatter just nu: Just nu 5 st. En hona och 4 kattungar. Jobbar nästan enbart med skygga katter, som jag tycker är allra roligast att ha på jour.

Tre ord om dig själv: Envis, uthållig, dålig att ta hand om mig själv (glömmer att äta, sover för lite och tar på mig mer jobb än vad jag egentligen orkar).

Uppgift i Örebro Katthem: Jourhemsansvarig, intagningsansvarig, ordförande.

Hur länge har du varit jourhem? Tagit hand om katter redan innan katthemmen startade.

Hur länge har du varit kontaktombud? Ända sedan början. Jag drev frågan om jourhem från start.

Hur kom det sig att du blev kontaktombud? Föll sig naturligt då vi var så få från början.

Vad är positivt med att vara kontaktombud? Man har kontakt med många trevliga personer som vill hjälpa katterna och får respons att orka jobba vidare.

Vad är negativt med att vara kontaktombud? När det inte fungerar bra i ett jourhem och man inte kan avhjälpa situationen på dagen. Ibland kanske man inte riktigt tänkt igenom vilka situationer som kan uppstå och man kräver åtgärder med detsamma.

Hur är det att vara intagningsansvarig? Jättejobbigt. Det kan vara svårt att prioritera vad som är mest bråttom med och anmälningarna bara väller in.
Många ringer flera gånger och tycker att just deras katt/katter är mest akut med och pressar på. En del är mycket trevliga, en del kräver, en del är ledsna och en del arga. Ungefär 3 anmälningar om dagen kommer in. Just nu står 75 kattungar utan tak över huvudet på kö inför vintern. Hos mig ringer det jämt! 15 samtal/dag brukar det bli.

Vad är det då som gör att man orkar jobba vidare? Det är när en katt, kanske t o m en katt som inte har så lätt att få ett hem, kommer till precis rätt hem för den katten och man får hälsningar att katten trivs och allt är bra och katten är älskad för den den är. Då blir man alldeles tårögd och då är det värt allt, allt slit. Japp, där satt den! Det blev rätt!